Logga in
CSS (Cascading Style Sheets) är stilmallar som tillåter både den som skapar dokument och den som läser dem att använda sin egen stilmall. I praktiken har CSS använts till att formge dokument när det gäller färg, teckensnitt, justering av text och objekt mm. En CSS-mall kan styra tusentals dokument och det är då enkelt att ändra en layout genom att ändra formateringen i CSS-mallen. CSS har tagit HTML ett steg längre och möjliggjort formateringar och effekter som inte tidigare fanns i HTML standarden.
En av fördelarna med CSS är att flera mallar kan användas och de har då företräde inbördes så att en "huvudmall" med de övergripande formateringarna kan ersättas på en lägre nivå av en "lokal mall" som då gäller före huvudmallen. CSS är ett steg mot att separera innehåll och struktur i dokument. All formatering bör ske i externa mallar vilket gör att mängden kod i själva dokumentet minskar avsevärt och gör att sidorna laddas snabbare i webbläsaren. Då samma mall används för varje dokument behöver inte webbläsaren läsa in formateringsanvisningar på nytt varje gång en ny sida anropas.
En målsättning med CSS är att den som läser sidorna också ska kunna påverka utseendet av dokumentet när sidorna läses i webbläsaren. Vissa grupper har ibland utestängts från att använda många platser på Internet. Syn- och hörselskadade och andra har haft svårigheter att ta del av innehåll på sidorna trots att det finns programvaror för tolkning av innehåll på webbsidor. Tillgänglighet är ett av ledorden när framtidens webbplatser ska utformas. Ett av målen för W3C är att göra webbaserat innehåll tillgängligt på fler plattformar. Genom att strukturera dokumenten på rätt sätt ska alltså både synskadade och hörselskadade kunna ta del av innehållet.
Läs mer om W3C och webbstandards »
CSS finns specificerat i olika "nivåer" där CSS 1 innehåller information om relativt enkel formatering som bakgrundsfärger, bakgrundsbilder, teckensnitt och justering av text. CSS 2 går ett steg längre och ger möjlighet att formge hela dokument med positionerade rektangulära områden (DIV, boxar) som tidigare bara varit möjligt med tabeller (tables). CSS 3 inkluderar ett antal effekter som idag inte har fullt stöd i alla webbläsare men ändå kan användas.
När du använder CSS för att formatera en sida kan du infoga CSS-formateringen med tre metoder:
Det här är den vanligaste användningen av CSS där ett externt dokument som innehåller formateringen kopplas till alla de sidor som ska tillämpa formatet. Namnet på CSS-mallen måste ha filtilläget .css och namnet på mallen i exemplet nedan är mall.css
Den här metoden är mest effektiv och bör användas i första hand. Om formateringen ska ändras behöver du bara göra det i ett enda mall-dokument. Här uppfylls målet med att separera innehåll och struktur i dokumenten.
Så här kan koden för sidorna som kopplas till mallen se ut:
CSS-mallen mall.css innehåller formateringen av rubriken <H1> ovan:
Du kan koppla flera externa CSS-mallar till samma dokument. Om samma selektorer förekommer i båda mallarna men med olika formatering gäller den mall som angivits senast i radvis ordning. I exemplet nedan gäller alltså mall2.css före mall.css :
CSS-formatering angiven direkt i dokumentet kan användas när vissa sidor ska avvika från huvudmallens formatering. Den här metoden är inte lika effektiv som att använda en extern CSS-mall. Om formateringen ska ändras måste det utföras i varje enskilt dokument som använder formateringen.
Här formateras rubriken <H1> direkt i dokumentet:
Den här metoden är minst effektiv och här uppfylls inte målet med att separera innehåll och struktur i dokumenten. CSS-formateringen anges i anslutning till de elementsom ska formateras. När formatet ska användas i ett nytt elememnt måste CSS-koden anges på nytt och det innebär att sidorna innehåller mycket kod och tar längre tid att laddas i webbläsaren.
Så här kan koden se ut när rubriken <H1> formateras direkt i elementet:
Selektorn CLASS kan användas som attribut till alla element och det ger dig möjlighet att använda olika format på samma typ av element.
Om du vill tilldela elementet <P> olika format kan du alltså lägga till attributet CLASS och det class-namn som ska användas:
<p class="textformat1">text här...</p>
<p class="textformat2">annan text här...</p>
Här tillämpas formateringen med CLASS som attribut till <P> i dokumentet:
Här är classerna angivna i CSS-mallen. Notera den inledande punkten i classnamnet som är viktig och måste finnas med:
Här är resultatet i webbläsaren:
Du kan ha flera mallar med class-namn du själv anger som som tex:
.teckensnitt2
.textcolor
.bakgrundsfarg
.kantlinje
.kantlinje2
CLASS kan också användas på angivet område i ett element sk inline element.
Om du bara vill formatera några ord inom <P> kan du omsluta området som ska formateras med <SPAN>.
Här används <SPAN> för att omsluta de delar av texten som ska formateras:
Här är resultatet i webbläsaren:
CSS ger möjlighet att skala text obegränsat och olika enheter för att ange storleken. En vanlig enhet är pixlar som även används för att ange storlek på bildskärmar och därför erbjuder bra kontroll över hur resultatet blir på en bildskärm.
Textstorlekar kan anges i följande enheter:
Enheterna pt, pica och ems har traditionellt använts i typografin och trycksaker.
TIPS! Fler exempel och information om enheter finns i guiden CSS-positionering »
Tillämpa CSS-formateringen i en extern mall eller direkt i dokumentet.
OBS! Du måste ta bort all eventuell tidigare HTML-formatering för att CSS-formateringen ska gälla. Läs mer i avsnittet ovan: CSS med olika metoder »
För att använda samma teckensnitt och storlek på all text i ett dokument kan innehållet i CSS-mallen se ut så här:
Notera att formateringen anges för flera element för att även texten som finns i tabellceller <TD>, stycketext <P> och listor <LI> ska formateras.
Det kan fungera att bara ange textstorleken inom <BODY> men vissa webbläsare använder då inte formateringen i tabellceller eller listor. Att ange samma formatering för de element du använder på din sida är en metod att säkerställa att formateringen verkligen fungerar i de flesta webbläsare.
För att ange teckenfärg på all text i hela dokumentet <BODY> kan koden se ut så här:
Ett effektiv metod att enkelt byta formatering av Rubrikerna i dokument är att koppla dem till de vanliga märkena för Heading dvs H1-H6.
Du kan då kan du formatera "brödtexten" enligt avsnittet om teckensnitt ovan men ha olika storlekar på rubrikerna genom att tilldela märkena <H1> till <H6> egna storlekar och teckensnitt.
Så här kan CSS-koden se ut:
Även bakgrundsfärgen kan du ange i din CSS-mall vilket gör det enkelt att byta färg på alla sidor. Både teckensnitt och bakgrundsfärg för hela sidan anges i märket <BODY>.
Så här kan CSS-koden se ut:
Klicka
här för att se exemplet
För att ange vilken bakgrundsbild som skall användas gör du på samma sätt som med bakgrundsfärg.
Så här kan CSS-koden se ut:
Klicka
här för att se exemplet
CSS ger fler möjligheter att bestämma bakgrundsbildens position, egenskaper och upprepning.
Klicka
här för att se exemplet
Klicka
här för att se exemplet
Klicka
här för att se exemplet
Klicka
här för att se exemplet
Pseudo-classes är en benämning på information som kan användas i CSS selektorer men inte finns som HTML-kod. Det är egentligen en form av "fiktiva taggar" som gör det möjligt att tex ange egenskaper för länkar.
HTML använder elementet <A HREF> men det finns inga attribut som anger om en länk har använts (besökts). Däremot finns det funktioner i webbläsaren som tilldelar länkarna egenskaper om de besökts eller ej. Genom att använda pseudo-classes till <A HREF> kan du själv bestämma egenskaperna med CSS.
Selektorerna som används för länkar <A HREF> är:
a:link = länk
a:visited = länk som användaren klickat på
a:active = länk som välj (klickas på) av användaren
a:hover = länk som muspekaren förs över (hovras över)
Att ta bort understrykningen i länkar är något som används i menyer där man ju kan anta och förstå att alla menyval är länkade. Om du vill ta bort understrykningen på länkar i övrigt bör du se till att de har en färg eller annat kännetecken som gör att dina besökare förstår att det är klickbara länkar.
Koden nedan tar bort understrykning på länkar, besökta länkar och aktiva länkar:
Det kan vara en bra ha med i planeringen att dina besökare letar efter det typiska länkutseendet (blå och understruken) och kan missa dina länkar om de inte är utmärkande på något annat sätt.
Genom att ta bort understrykning och ändra färg på länkarna kan du få dina länkade texter passa in bättre i din övriga layout. Koden nedan ändrar färg på länkar och besökta länkar och ger understrykning vid hovring:
Klicka
här för att se exemplet
OnMouseOver (rollover, hover) är läget när du för muspekaren över en länkad text. Med CSS kan du tilldela text och bildlänkar olika OnMouseOver-effekter. Exemplet nedan tar bort understrykningen av länkar men visar understrykning vid OnMouseOver.
Koden kan se ut så här:
OBS! Selektorn a:hover måste placeras efter a:link och a:visited
Om du använder bakgrundsfärg som hover-effekt kommer den annars inte att synas.
Det finns flera hover-effekter och du ser några exempel nedan.
Klicka
här för att se alla exemplen ovan
Du kan styra radavståndet i hela din text eller endast i vissa stycken
genom att använda CSS-kod. Det kan vara bättre att
ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora
teckensnittet för att fylla ut en sida. När du använder
avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter
för att ange avstånden.
Vanliga mått är:
points
(pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc),
procent (%)
Class-namnet i exemplet nedan är .linespacing och koden kan se ut så här:
Tillämpa classen på ett stycke <P> eller tabellcell <TD>
Om du bara vill formatera några ord inom <P> kan du omluta området som ska formateras med <SPAN>. Exemplet nedan formaterar endast den text som omsluts av <span>:
Nedan visas några exempel där radavstånd tillämpas:
| normalt radavstånd | 20 pixlar |
| .linespacing {line-height: 20px} | |
Du kan styra radavståndet i hela din text eller i vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%).
|
Du kan styra radavståndet i hela din text eller i vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). |
| 200 % | 20 punkter |
| .linespacing {line-height: 200%} | .linespacing {line-height: 20pt} |
Du kan styra radavståndet i hela din text eller i vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). |
Du kan styra radavståndet i hela din text eller i vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). |
Justering av text höger, vänster, centrerad eller marginaljustering. Du kan även ange avstånd mellan orden eller bokstäverna.
Class-namnet i exemplet nedan är .justering och koden kan se ut så här:
(För tillämpning av formateringen se ovan » )
| full justering (marginaljustering) | första radens indrag |
| .justering {text-align: justify;} | .justering {text-indent: 20px;} |
Full justering av texten används ofta i tidningsartiklar eller ordbehandling i kolumner och kallas i CSS för "justify". För bästa resultat ska egentligen vissa ord avstavas men ännu finns ingen bra metod för detta varken i HTML eller i CSS. Naturligtvis kan du också ange vänsterjustering (left), högerjustering (right), och centrering (center) på samma sätt som i HTML men fördelen är ju att du kan ändra all justering i en extern CSS-mall.
|
Första radens indrag i en text är också en formatering som används i tidningsartiklar och ordbehandling. Varje nytt stycke börjar då med indragen text och det passar bra att samtidigt formatera avståndet mellan stycken <P> och radavstånd för att få full kontroll över textflödet. Här är formateringen tillämpad på stycken <P> och varje nytt stycke inleds med det angivna indraget. |
| avstånd mellan ord | avstånd mellan bokstäver |
| .justering {word-spacing: 10px;} | .justering {letter-spacing: 3px;} |
Avstånd mellan ord är (liksom avstånd mellan bokstäver) kanske inte är den mest använda formateringen men du kanske har användning av den ändå? Avstånden mellan orden kan anges med olika mått som tex: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). |
Avstånd mellan bokstäver är (liksom avstånd mellan ord) kanske inte är den mest använda formateringen men du kanske har användning av den ändå? Avstånden mellan bokstäverna kan anges med olika mått som tex: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). |
Punktlistor <UL> eller numrerade listor <OL> kan formateras med CSS. Förutom att formatera hela listan han du formatera varje listelement <LI>.
CSS-kod till punktlista med cirkel som symbol:
Formaterar alla punktlistor <UL> i dokumentet:
CSS-kod till punktlista med punkt som symbol:
Formaterar alla punktlistor <UL> i dokumentet:
CSS-kod till punktlista med rektangel som symbol:
Formaterar alla punktlistor <UL> i dokumentet:
För att få olika format för punktlistor i samma dokument använder du en class som selektor:
...tillämpa classen på de listområden <UL> som ska ha formateringen:
Egna bilder kan användas som symbol i punktlistorna:
CSS-kod till punktlista med bild som symbol:
För att få olika format för punktlistor i samma dokument använder du en class som selektor:
...tillämpa classen på de listområden <UL> som ska ha formateringen:
Numrerade listor <OL> formateras enligt samma pricip som punktlistorna ovan. De olika egenskaper du kan använda ser du i exemplen nedan:
Med hjälp av CSS kan du få en färgad bakgrund på enstaka bokstäver, ord eller hela rader.
I den här texten har ett ord färgad bakgrund. CSS-koden som använder class-selektor ser ut så här:
Tillämpa formateringen på del av text genom att omsluta området med <SPAN>:
Tillämpa formateringen på ett element:
Du kan formatera tex rubriker <H1> till <H7>:
Om du vill använda flera olika färger skapar du en egen class för varje färg:
Tillämpa formateringen på del av text genom att omsluta området med <SPAN>:
Kantlinjer som endast ska synas runt tabellen och inte runt cellerna går att få utan CSS men då måste du oftast använda en tabell i en annan tabell - nästlade tabeller. Med CSS kan du ange kantlinjen direkt i önskad del av tabellen och dessutom ange typ av kantlinje.
OBS! När du använder CSS för kantlinje i tabell måste du ta bort den HTML-formaterade tabellkantlinjen för att CSS-formateringen ska gälla.
Ange border="0" för tabellen:
Tabellen nedan har en kantlinje som består av punkter (dotted):
| Cell1 | Cell2 |
| Cell3 | Cell4 |
Använd ett eget class-namn:
Tillämpa formateringen på tabellen:
Cellerna nedan har en kantlinje som består av punkter (dotted):
| Cell1 | Cell2 |
| Cell3 | Cell4 |
Tillämpa formateringen på tabellcellerna <TD>:
Tabellen nedan har kantlinje över och under:
| Cell1 | Cell2 |
| Cell3 | Cell4 |
| Cell5 | Cell6 |
Använd ett eget class-namn:
Cellerna nedan har kantlinje i underkant:
| Cell1 | Cell2 |
| Cell3 | Cell4 |
| Cell5 | Cell6 |
| Cell7 | Cell8 |
| Cell9 | Cell10 |
Använd ett eget class-namn:
Tillämpa formateringen på tabellcellerna:
Fler exempel på kantlinjetyper:
| border: 1px dashed #003366 | border: 1px solid #003366 |
border: 3px double #003366} |
border: 5px groove #CCCC66 |
Kantlinjer kan du tillämpa på andra element än tabeller.
Du kan ha kantlinjer på stycken <P> eller rubriker <H1-6> och andra områden med <DIV> <SPAN>:
Det här är ett stycke <P> som har samma kantlinje som tabellerna ovan. Som du ser så sträcker sig kantlinjen från kant till kant i hela styckets längd...
Tillämpa classen direkt i stycket <P>:
<DIV> kan liknas vid en typ av "box" och kan omsluta flera element så kan du ge dem samma egenskaper.
Om du vill tillämpa en formatering på flera märken samtidigt kan du omsluta området med <DIV>
Läs mer om DIV-boxar i guiden CSS layout »
Vid längre texter som är uppdelad i avsnitt eller kapitel
som ska skrivas ut på egna sidor kan du använda CSS för
att ange avsnittsbrytningar. Du kan ange att brytningar ska ske före
eller efter vissa element som tex:
<P> <H> <TR>
<LI>
OBS! Fungerar inte tillsammans med <BR> och <HR>. Du kan inte heller ange sidbrytningar inom positionerade objekt.
Då du förmodligen inte vill ha en sidbrytning efter varje stycke eller rubrik passar det bättre att ange en egen anpassad mall och sedan tillämpa den på just det stycke eller den rubrik du vill ha brytning före/efter:
page-break-after: always
ger sidbrytning efter det område eller märke
du tillämpat mallen på.
page-break-before: always
ger sidbrytning före det område eller märke
du tillämpat mallen på.
Tillämpa mallen på det märke eller område du vill ha på egna sidor vid utskrift. I exemplet är den tillämpad på ett stycke <P>:
Klicka här för att se exempel på sidbrytning
skriv ut »