69 besökare, 3 medlemmar och 1 Student är online nu
Loopia

Photoshop

 

Bitmappbilder - rasterbilder

En bitmappbild är uppbyggd av ett stort antal pixlar (bildpunkter) i ett rektangulärt rutnät. Varje pixel innehåller färginformation, ju större bilden är desto fler pixlar innehåller den. Bitmappbilder återger färger och tonövergångar effektivt och används därför till fotografier och digitala kompositioner. Bitmappbilder är upplösningsberoende vilket innebär att de bara kan innehålla ett visst antal pixlar. De kan därför förlora skärpa och ge ett taggigt intryck på skärmen om de förstoras eller om de skrivs ut med lägre upplösning än vad de skapades för.

Om en bitmappbild förstoras så läggs normalt inte fler pixlar till för att täcka den förstorade ytan - varje pixel blir istället större. Det gör att bilden blir "grynig" och ser sämre ut. För att motverka det gör bildbehandlingsprogrammen en omsampling med "interpolering" vilket innebär att det fyller ut med pixlar i liknande färger för att täcka den förstorade ytan. Resultatet blir oftast "suddigt" som du kan se i exemplet nedan där bilden visas i normal storlek och med tre gångers förstoring.

Originalbilden 100%
Här är bitmappbilden i originalstorlek. Bilden är uppbyggd av pixlar och när den visas på en bildskärm kan du se en viss "taggighet":

Förstorad 300%
Här är samma bild förstorad 3 gånger och du kan tydligt se att bilden är uppbyggd av pixlar i ett rektangulärt rutnät:

Förstorad 300% med interpolering
När bitmappbilder förstoras kan olika metoder användas för att "fylla ut" med pixlar som inte finns. Metoden kallas interpolering och kan ske med olika metoder. Här är bilden förstorad 3 gånger och interpolerad med metoden "Närmaste granne" (Nearest Neighbor):

Här är bilden förstorad 3 gånger och interpolerad med metoden "bikubisk" som ger en mjukare övergång mellan pixlarnas nyanser:

 

Vektorbilder - skalbara bilder

Vektorbilder är uppbyggd av linjer och kurvor som definieras med hjälp av matematiska objekt som kallas vektorer. I en vektorbild beskrivs bilden utifrån sina geometriska egenskaper. Fördelen med vektorgrafik är att de är skalbara utan att kvaliteten försämras. Du kan alltså förstora och förminska bilden utan synbar försämring. Lagringsstorleken är också liten för vektorbilder jämfört med bitmappbilder. Vektorgrafik används framförallt till utskrifter och trycksaker för att få skarpa och tydliga kanter och konturer på texter, logotyper mm. Nackdelen med vektorgrafik är att den inte kan användas till fotografier eftersom de innehåller för mycket färginformation. Vektorgrafik används framför allt till tecknade illustrationer.

Originalbilden 100%
Här är bitmappbilden i originalstorlek:

Förstorad 300%
Här är samma bild förstorad 3 gånger. En vektorbild är skalbar utan att kvalitet och utseende förändras:


OBS! Den eventuella taggighet du ser beror på att bilden är sparad i bitmapp-format för att kunna återges här på webbsidan.

 

Upplösning i DPI, PPI, LPI

PPI för bilder och DPI för skrivare
En bitmappbild är uppbyggd av pixlar (uttrycket anses komma från engelskans "Picture Element"). Pixlar uppstår vid inläsning och lagring av bilder digitalt och är små kvadratiska bildelement i olika toner. Enheterna som används är PPI (pixels per inch) som anger det antal pixlar en bild är uppbyggd av. När bilden skriv ut på en skrivare anges upplösningen i DPI (dots per inch) där "dots" är de punktmönster som skrivaren använder för att återge bilden. I vardagsslag används ibland bägge termerna då man avser samma sak.

Den korrekta användningen är att använda PPI för att ange de pixlar en bild är uppbyggd av och DPI beskriver utskriftsupplösning på skrivare, fotosättare mm.

LPI är rastertäthet vid utskrift och tryck
LPI (lines per inch) anger antalet linjer per tum i ett raster. LPI används när en skrivare delar upp bilden i ett rutnät (raster) och tilldelar varje ruta en nyans vid utskriften. Den utskrivna bildens detaljkvalitet bestäms av förhållandet mellan bildupplösning och utskriftsupplösning. Ju tätare raster desto högre kvalitet på papper och tryckprocess krävs. En dagstidning med obestruket papper klarar 85—100 lpi. Obestruket papper lämpar sig för de flesta ändamål. Färgen tränger ner i fibrerna och skyddar trycket mot repor. Ett obestruket papper är oftast billigare än ett bestruket och är bulkigare (styvare) tack vare att hela papperet är baspapper. För tryck med raster över 200 lpi används ett bestruket tryckpapper. Bestruket papper har försetts med ett ytskikt av lim och färgämne. Effekten blir att ytan blir jämnare att trycka på.

För att trycka en digital bild med god kvalitet och utan att pixlarna skiner igenom rastret krävs att bildens upplösning i PPI är minst 1,5 till 2 gånger större än rastertätheten i LPI. Hos många tryckerier är 150 lpi en standardtäthet och då bör en en digital bild ha upplösningen 300 ppi. OBS! Resultatet vid tryck blir inte bättre om du har högre upplösning i PPI än maximalt 2,5 ggr rastervärdet i LPI. Det kan tvärtom ge en kvalitetsförsämring vid utskrift. Kolla alltid med tryckeriet innan du förbereder bilden för bästa resultat.

Här är en överblick över den upplösning du kan använda beroende på vad bilden ska användas till:

Bilden ska användas till: Upplösning Raster
Bildskärm, webbsida 96 ppi  
Utskrift laserskrivare (300-600 dpi) 100 ppi 50 lpi
Utskrift laserskrivare (600-1200 dpi) 250 ppi 100-110 lpi
Trycksak, Dagstidning 170 ppi 85 lpi
Magasin och broshyrer mm 250-300 ppi 133-175 lpi
Konsttryck, årsredovisningar mm 300-400 ppi 175-250 lpi

 

Beräkna upplösningen automatiskt med Photoshop

Photoshop har en funktion som automatiskt beräknar vilken upplösning bilden bör ha i PPI baserat på vilken rastertäthet som används vid utskrit eller tryck.

Välj menyn "Bild/Bildstorlek" (Image/ImageSize) eller snabbkommando CTRL+ALT+I.

Exemplet nedan visar att bilden nu har upplösningen 72 ppi och storleken 56x42 cm. Avmarkera valet "Omsampling" (Resample Image) och välj knappen "Auto":

I dialogrutan "Auto Resolution" anger vi att bilden ska användas för ett magasinstryck med rastertätheten 133 lpi och i bästa kvalitet (Best):

...resultatet när vi bekräftat med OK är är en upplösning på 266 ppi vilket stämmer bra med grundregeln "Dubblera rastertätheten i LPI för att få bildupplösningen i PPI":

Notera att utskriftstorleken nu är ändrad till 15x11 cm men att bredd och höjd i pixlar fortfarande är 1600x1200 pixlar. Det innebär att det totala antalet pixlar är oförändrat och bildens är inte omsamplad.

 

 

Bildstorlek i pixlar

Bildupplösningen per tum (PPI) anger detaljåtergivning i en bild men det som egentligen är betydelsefyllt är det totala antalet pixlar i en bild. Bilden exemplet ovan är tagen med en digitalkamera med 2 Megapixels upplösning. Storleken på bilden är 1600x1200=1920000 pixlar (ca 2 miljoner pixlar) vilket är vad kamerans bildsensor klarar av.

PPI betyder "pixels per inch" vilket innebär pixlar per kvadrattum. 1 tum är 2,54 cm och en bild med måtten 1x1 tum är detsamma som 25,4x25,4 mm.

Om en bild med storleken 1x1 tum har upplösningen är 72 ppi innehåller bilden 5184 pixlar (72x72). Om samma bild har upplösningen 300 pixlar innehåller bilden istället 90000 pixlar (300x300). När bildstorleken dubbleras blir det alltså drygt 16 gånger fler pixlar! Detta beror på att antalet pixlar ökar i kvadrat eftersom bilden blir större både på bredden och höjden.

Bilderna i exemplet nedan har samma storlek när de skrivs ut från Photoshop eller i en trycksak. Utskriftsstorleken för båda bilderna är 2,54x2,54 cm (1 kvadrattum) . När bilderna visas på bildskärm eller webbsida ser den högra bilden större ut då varje pixel i bilden tar upp en pixel på bildskärmen:

72 ppi = 5184 pixlar 300 ppi = 90000 pixlar

PPI är även ett mått för att ange bildskärmens upplösning. Det är speciellt viktigt om du förbereder bilder för presentation på bildsskärm som tex i bildspel eller webbplatser. De flesta skärmar har en upplösning på 96 ppi men vissa äldre skärmar har upplösningen 72 ppi . En lämplig upplösning för webbsidor är 96 ppi. Läs mer i guiden Bildskärmars upplösning och grafikformat »

 

 

Ändra bildens upplösning och storlek

Bildens dokumentstorlek (utskriftsmått och upplösning) bestämmer det totala antalet pixlar och därmed också bildens lagringsstorlek. Om du ändrar bildens utskriftsstorlek och upplösning oberoende av varandra sker en omsampling för att ändra det totala antalet pixlar i bilden. Generellt är det bättre att minska en bildstorlek och upplösning än tvärtom. Om du ändrar bildstorleken utan att använda omsampling så ändras inte det totala pixelantalet och bildens kvalitet ändras inte alls. I allmänhet får du bäst utskriftskvalitet om du först ändrar måtten och upplösningen utan omsampling och sedan gör en omsampling om det behövs.

TIPS! Du kan snabbt kontrollera bildstorleken genom att ALT+Klicka i dokument fönstrets informationsfält.

Håll musknappen intryckt så ser du bildens bredd, höjd, färgläge och upplösning:

Bilden i exemplet är tagen med en digitalkamera med 2 Megapixels upplösning. Storleken på bilden är 1600x1200=1920000 pixlar (ca 2 miljoner pixlar) vilket är vad kamerans bildsensor klarar av.

Klicka här Öppnas i nytt fönster (Open in new window)  för att se eller spara bilden "thunderbird.jpg" som används i exemplet.

 

Ändra bildstorleken utan omsampling (utan kvalitetsförlust)

  1. För att ändra bildstorleken väljer du menyn "Bild/Bildstorlek" (Image/ImageSize)
    eller snabbkommando CTRL+ALT+I.

    Vår exempelbild har upplösningen 72 ppi och storleken 56x42 cm:



  2. Vi ändrar bildstorleken utan att någon omsampling (och därmed kvalitetsförsämring) sker. Avmarkera valet "Omsampling" (Resample Image).

    Välj den storlek du vill ha i bredd, höjd eller upplösning. I exemplet väljer vi att anpassa utskriftsstorleken till en A4-utskrift och väljer bredden 20 cm, värdet för höjd och upplösning ändras automatisk.



    Upplösningen på bilden har ökat till 200 pixlar vilket ger en hög utskriftskvalitet. Storleken på bilden har däremot minskat men räcker till för en bra utskrift i A4-storlek till ett magasintryck eller laserskrivare (med upplösningen 1200 dpi). Notera att bildens pixeldimensioner inte ändrats utan fortfarande är 1600x1200 pixlar vilket innebär att det totala antalet pixlar är oförändrade och att ingen omsampling skett.

 

Ändra bildstorleken med omsampling (interpolering)

När du ändrar bildens pixeldimensioner påverkas bildkvalitet och utskriftsstorlek. Den här ändringen kan ändå vara ett alternativ som ger bra resultat vid utskrift och tryck. Förutsättningen är att bildens pixeldimensioner ändras för mycket för att omsamplingen ska ge ett bra resultat. Det är bättre att minska upplösningen (sampla ned) än att öka upplösningen (sampla upp).

TIPS! Du kan återställa de inställningar du gjort (utan att lämna dialogrutan) genom att ALT+Klicka på knappen "Avbryt" (Cancel) som då ändras till "Återställ" (Reset):



Fungerar i alla dialogrutor i Photoshop!

 

  1. För att ändra bildstorleken väljer du menyn "Bild/Bildstorlek" (Image/ImageSize)
    eller snabbkommando CTRL+ALT+I.

    Vår exempelbild har upplösningen 72 ppi och storleken 56x42 cm:



  2. Se till att valet "Omsampling" (Resample Image) är markerat. Vi minskar dokumentstorleken till 20 cm bredd och ingen förändring sker av upplösningen. Då vi redan testat att ändra bildstorleken utan omsampling (punkt 2 ovan) så vet vi att bildens totala antalet pixlar vid utskriftsstorleken 10x15cm räcker till 200 ppi. Vi behöver inte så hög upplösning och sänker den till 170 ppi vilket är tillräckligt för de flesta trycksaker:



    Lagringsstorleken ändras när du ändrar pixeldimensionerna. Du ser i dialogrutans överkant vilken lagringsstorlek bilden har nu. Den tidigare filstorleken visas inom parentes.
  3. När omsamplingen sker kan du välja vilken typ av interpolering du vill använda:



    När bilder samplas om i Photoshop används en interpolationsmetod för att tilldela färgvärden till nya pixlar baserat på färgvärdena i de befintliga pixlarna. Här visas de olika typerna du kan välja med bildexempel på hur resultatet kan se ut. Exempelbilden är först förminskad till 200x150 pixlar och sedan förstorad till 1600x1200 pixlar. Det är en rejäl uppsampling bara för att visa hur interpoleringen kan synas. Normalt ser du inte interpoleringen så tydligt.

    Närmast intilliggande (Nearest Neighbor)

    En snabb men mindre exakt metod för duplicering av pixlar i bilden. Den här metoden är avsedd för illustrationer med kanter som inte är kantutjämnade (inte för fotografier). Hårda kanter bevaras och bildfilen blir liten men metoden kan ge taggiga effekter.



    Bilinjär (Bilinear)
    En metod som lägger till pixlar genom att beräkna det genomsnittliga färgvärdet på omgivande pixlar. Resultatet blir en medelhög kvalitet.



    Bikubisk (Bicubic)
    En långsammare men mer exakt metod som bygger på en undersökning av omgivande pixlars värden. Den här metoden ger ofta bäst resultat när fotografier omsamplas.



    Bikubisk mjukare (Bicubic Smoother)
    En bra metod för att förstora bilder. Metoden bygger på bikubisk interpolation men ger jämnare resultat och kan användas när den metoden inte räcker till.



    Bikubisk skarpare (Bicubic Sharper)
    En bra metod för att förminska bilder. Metoden bygger på bikubisk interpolation men tar fram mer skärpa. Med den här metoden bibehålls detaljnivån i en omsamplad bild (om vissa områden i bilden blir för skarpa kan du prova Bikubisk i stället).

    Bikubisk skarpare Bikubisk

Här är fler guider som visar hur du ändrar bildstorleken:

Miniatyrer - Thumbnails »

Actions - Händelsepaletten »

Förminska GIF-bild »