51 besökare, 4 medlemmar och 1 Student är online nu
Loopia

Illustrator

Guide för trycksaker

Vad ska man tänka på innan man skickar iväg en trycksak till ett tryckeri-företaget eller repro-byrå? Vilket program ska man arbeta i? Hur sparar jag mina bilder? Vilka fonter ska jag använda? Den här guiden visar vad som är viktigt att ta ställning till när det gäller gäller trycksaker.

 

Benämningar inom tryckeribranschen

Inom tryckeribranschen kommer du att stöta på ett antal begrepp och ord. Det kan vara bra att känna till några vanliga termer så att du och tryckeri-företaget talar samma språk.

Blad:
Ett blad består av två sidor

Folder:
En folder består av 4 sidor eller 6 sidor, och är falsad (vikt).

Broschyr:
En broschyr består av minst 8 sidor och oftast inte mer än 64 sidor. Den är klammerhäftad eller inbunden och sidantalet är alltid jämnt delbart med 4.

Upplaga:
Antalet exemplar av trycksaken.

 

Storlekar

A-formaten är de vanliga formaten på trycksaker. Kuvert anges däremot i C-format. Trycksakens format anges i "bredd x höjd" med enheten "millimeter":

A1 = 594x841 mm
A2 = 420x594 mm
A3 = 297x420 mm
A4 = 210x297 mm
A5 = 148x210 mm
A6 = 105x148 mm

 

Omfång

Omfång:
Antalet sidor som trycksaken innehåller.

Papper, inlaga:
Det papper som valts till trycksaken.

Papper, omslag:
Det papper som omsluter trycksaken.

Färger, inlaga:
Anges som 1+0, 2+1, 2+2, 4+4 osv.
Det antal färger som ska användas på varje sida av papperet. Svart räknas som en färg. Exempel:
Du ska trycka ett enkelt blad, ett papper med två sidor.
Sida 1 har ett fotografi och en text i svart färg.
Sida 2 har text i svart och rött.
Sida 1 med fotografiet kräver fyrfärgstryck och sida 2 med text i två olika färger = 4+2

 

Papper är inte bara "papper"

Vilket papper ska jag välja? Det finns en mängd olika varianter att välja mellan. De som har störst kunskap är tryckeri-företaget. Det är därför viktigt när man diskuterar papper med sitt tryckeri-företag och att man talar om vad trycksaken ska användas till, samt vad den ska förmedla.

Obestruket papper:
Lämpar sig för de flesta ändamål. Färgen tränger ner i fibrerna och skyddar trycket mot repor. Ett obestruket papper är oftast billigare än ett bestruket, och är "bulkigare" (styvare) tack vare att hela papperet är "baspapper".

Bestruket papper:
Papper som har försetts med ett ytskikt av lim och färgämne. Effekten blir att ytan blir jämnare att trycka på.

Glättat papper:
Papper som har behandlats för att uppnå en glansig yta. Kallas även för "gloss".

 

Vad ska man tänka på vid valet av papper? Känslan, vad ska trycksaken förmedla? Hur länge ska trycksaken hålla? Ett billigare papper gulnar fortare medan ett papper med mindre trä i, håller längre. Priset, prisskillnader på papper kan variera stort, även från tryckeri-företaget till tryckeri-företag.

 

Termer inom bokbinderi

Renskärning:
Skärning av trycksaken till dess slutformat.

Falsning:
Vikningen eller "vecket" på ett papper. Falsning utförs vid produktion av foldrar och broschyrer.

Klammerhäftning:
Klammerhäftning innebär att tryck-arken läggs i varandra och klammer sätts i ryggen av produkten.

Spiralbindning:
Vid spiralbindning perforeras arken och därefter träs en spiralformad metalltråd igenom hålen. ändarna låses. Spiralbindning ger ett uppslag som faller upp bra och är lättläst. Används med fördel vid exempelvis produktion av manualer.

Limbindning:
Kallas ibland även för "limhäftning". Innebär att tryckarken sätts i tryckark-följd och med hjälp av lim fästs vid omslaget.

 

Färger och kulörer

Valet av färger är viktigt och du måste välja om du ska arbeta med processfärger, dekorfärger eller båda typerna.

Färgsystemet "RGB" (Rött, Grönt, Blått) används för digitala bilder och är ett färgsystem för visning på bildskärm. RGB används aldrig i samband med trycksaker. RGB bygger på tre färger och är därför inte kompatibelt med tryckprocessen. Alla dokument i läget RGB som ska tryckas behöver omvandlas till CMYK.

Omvandlingen av färgsystem gör du i ett bildbehandlingsprogam som Photoshop, där du kan använda menyn "Bild/Läge/CMYK" (Image/Mode/CMYK) för att konvertera färgerna från "RGB" till "CMYK".

Läs mer om färger i guiden Färger och färgsystem »

Processfärgerna är "Cyan", "Magenta", "Gul" och "Svart" (Cyan, Magenta, Yellow, blacK alt Keycolor).

Genom att blanda processfärger med varandra i olika procentsatser får man fram alla färger och nyanser
som behövs i 4-färgstryck. Processfärger används när du ska trycka bilder och fotografier samt när du vill använda mer än 2 färger.

Dekorfärger är färdigblandade kulörer som man ofta använder när man vill uppnå en speciell färg alternativt när du enbart har en eller två färger i din trycksak. Om du har färgad text, som inte är svart, är dekorfärg lämpligt.

Många logotyper är tryckta med dekorfärg. Fördelar med dekorfärg är att du kan använda en färg, men i olika nyanser. Genom att sänka opaciteten i dina objekt får du fram olika kulörer men grundfärgen är ändå densamma.

Exemplet nedan visar en logotype som har en grön dekorfärg. Notera att endast 1 färg i olika nyanser används:



Dekorfärgerna hittar du i särskilda färgbibliotek i ditt layout-program. Det finns många att välja bland men för det mesta används bara "Pantone Coated". Vill du vara säker på hur din färg blir i tryck, ska du skaffa en färgguide med Pantone-färgerna. Pantone-färger är ett alternativ till CMYK-färger och används när man inte har behov av fyrfärgs-tryck. Om du har en logotype som ska tryckas i en färg och en text som trycks i Svart, kan du använda Pantone-färger: Det krävs då endast två tryckplåtar, en för varje färg.

 

 

Bilder

För att bilder ska se bra ut i tryck måste de vara i hög upplösning, minst i 300 punkter per tum. Högupplösta bilder i färg upptar stort lagringsutrymme. Detta är en anledning till att arbeta med lågupplösta bilder i layoutprogramme, och sedan byta ut dem till högupplösta bilder vid "rippningen". Utan de högupplösta bilderna får inte "rippen" all information den behöver för att återge bilderna i detalj. Det är viktigt att komma ihåg att skicka med de högupplösta bilderna när du skickar det dokumentet till tryckeriet.

TIFF (Tagged Image File Format)
Hanterar bitmappbilder och är ett vanligt format för bilder som skall tryckas. Fördelen med TIFF är att formatet sparar informationen om hur mycket RGB det ska vara i varje bildpunkt, samt storlek och upplösning. TIFF är ett av få filformat som inte "förstörande" (Lossy) när du sparar bilden. Nackdelarna är att TIFF tar stor plats att lagra.

EPS (Encapsulated PostScript):
Hanterar både bitmappbilder och vektorbilder och väljs när man ska använda bilder eller illustrationer i trycksaker.

Rastertäthet
Rastertätheten bestämmer hur fina punkter som används och anpassas till papperskvaliteten. För tryckning på bestrukna papper använder man ofta 150 linjer per tum. För tryckning på obestrukna papper använder man ofta 120 linjer per tum.

Fyrfärgsseperation
En metod att trycka ett dokument i flera färger. Processen gör ut på att separera färgerna som ingår i dokumentet i sina fyra grundfärger, CMYK. Fyra tryckplåtar skapas, en för respektive färg. I tryckpressen gör pappersarket sedan igenom fyra olika färgverk (CMYK) som trycker en färg i taget i bestämd procentsats, varpå färgerna blandas i ett raster (punktmönster).

Rippning
"Rippning" är omvandling av analoga data till digitala data. Benämningen "Rippning" används istället för "utskrift med hög kvalitet".

LPI (Lines per inch):
Linjer per tum är ett viktigt mått på hur skrivare skriver ut fotografiska bilder. Värdet på LPI är beroende på skrivare och på papperstypen. En laserskrivare för 300 till 600 dpi kan vanligen bara skriva ut med en LPI av 50 till 65 LPI, vilket ger ganska grova bilder. Vilken typ av papper som används påverkar valet. Tidningspapper använder inte över 85 LPI, men bestruket papper av hög kvalitet använder över 150 LPI.

PPI (pixels per inch)
Ett mått på hur en bildskärm visar en bild. Upplösningen hos en bildskärm anges med dess PPI, antalet bildpunkter per kvadrattum. Ett vanligare mått är "dot pitch", som är avståndet mellan bildpunkterna.

DPI (dots per inch):
Anger antalet skrivpunkter per tum och är ett mått på noggrannheten vid utskrift hos skrivare av olika typer. Numera är det vanligt med laserskrivare som skriver med 600 DPI eller mer.

Läs mer i guiden Upplösning, Vektor-Bitmapp »

 

Typsnitt, fonter

Fonter av typen "TrueType" lämpar sig inte lika bra för utskrift som fonter av typen "Postscript".

När TrueType ska skrivas ut konverteras det till "beizer-kurvor". Detta kan göra att bokstäverna inte kommer att se ut som det gjorde på din skärm, eller byts ut till något teckensnitt av typen Postscript.

Postscript är uppbyggt av "beizer-kurvor"och förändras därför inte. Professionella teckensnitt i formatet Postscript varierar i pris, från några hundra upp till flera tusen kronor. Varje variant av fonten kan köpas var för sig, detta gäller tex "normal", "fet" och "kursiv".

Vissa tryckeri-företag kan bara trycka Postscript medan andra tryckeri-företag har möjlighet att trycka både Truetype och Postscript. I valet av teckensnitt är det bra att kontakta tryckeri-företaget, och kontrollera om de har möjlighet att använda det teckensnitt som du valt.

 

Sammanfattning:

Använd layoutprogram som tex Illustrator, Indesign och Quark Express.
Använd endast bilder med hög kvalitet och upplösning, som är i läget CMYK. Sparade som TIFF eller EPS.
Fråga ditt tryckeri-företag om de kan använda Postscript och TrueType.
Arbeta i rätt format.
Tala om för tryckeri-företaget i vilka program du arbetat, och på vilken plattform, PC eller Mac.
Se till att fonter, bilder och dokument lämnas samlade till tryckeri-företaget.
Lämna gärna ett PDF-dokument och en papperskopia.
Begär provtryck.
Korrekturläs noga.
Kontakta ditt tryckeri-företag vid behov. De har kunskapen och har svar på dina frågor.